Ytterligare en kort etapp, nu i strålande solsken och god värme. Väl framme vid nattens lägerplats, ett skärmskydd vackert beläget invid den konstgjorda sjön Masugnssjön, tog jag mig ett svalkande nakendopp! Bäst som jag står och tvålar in mig märker jag att jag är iaktagen, En ung aborre står en halvmeter ifrån tårna och mer eller mindra stirrar. Kors i allsin dar... Han vände liksom förläget och försvan. Trodde jag. Nej han (eller hon?) tittade fram fler gånger och var alls inte blyg. Trevlig firre. (Ja, jag vet att man inte ska förmänskliga djur, men det illustrerade så fint hur den betedde sig. Säkerligen är den van vid att vandrare diskar där)
Jag har tagit det lugnt idag också, förutom rasten vid Bälinge kyrka som jag skrev om tidigare satt jag ett par timmar på ett cafe i Tystberga när solen lyste som hetast. Det var mycket angenämnt. Annars har etappen dominerats av väg; större och mindre, och därmed varit förhållandevis djurfattig. Ett korttare parti i en skogsbacke resulterade i en huggorm, två ekorrar samt ett gäng trädkrypare och nötväckor. Jag har hittills på min vandring (peppar, peppar) inte blivit biten av en enda fästing! Dock har flera stycken varit och tafsat, jag har vänligt men bestämt avvisat inviterna. Sträckningen idag har dock varit botaniskt högintressant, speciellt längs med E4an (som jag hör i bakgrunden). Blåsuga, brudbröd, jungfrulin, höskallra, prästkrage, darrgräs, blåklockor, måror... Listan kan göras mycket lång. Jag nöjer mig med att fantisera över hur landskapet såg ut för ett par hundra år sedan. Säkerligen helt skoglöst ( sjön heter Masugnssjön för tusan!) och ack så anskrämligt fatttigt för de allra flesta.
För ett litet fåtal var nog livet istället riktigt flott. De herresäten som Sörmland är så fullt utav vittnar om en tid när överklassen var enormt mycket rikare är de stora massorna. Den sortens klyftor finns inte kvar i Sverige idag som tur är, men det betyder också att slottsbyggandet liksom kommit av sig. Jag skulle gärna rita och låta uppföra ett modernt slott i ny-gustaviansk/modern/ny-nyklassicistisk stil, någon som har lust att sponsra projektet med några hundra miljoner? Näe, trodde inte det. Jag får fortsätta att rita på mitt luftslott i fantasin.
Dagens botaniska fråga får bli fyra stycken, för jag har missat några dar tidigare och de börjar hopa ig. Så innan jag glömmer bort dem: en vanlig ormbunke, strutformig till växtsättet och ganska ljust, jämnt och klart grön, med tandade småblad vilka ter sig ha delat upp sig i småblad en gång mindre än brukligt. Bud?
En gul ört, liknande prästkrage men genomfärgat klargula blommor och flikiga lite matta blad, vissa enkla andra med flera stänglar. Ruderatmark, soligt.
en upp till lårhög ört med blanka tjocka blad, parvis motstående, och vita små fyrställda blommor vilka ter sig vara gjorda i solitt men sprött material (tänk porslinsblomma). Frisk skogsmark, högt upp i dikesrenar, villaområden.
en minivariant av kungsljus, frisk hag- och ängsmark, endast en liten del av stängelns blommor utslagen vid samma tillfälle, blommar nerifrån. Sticker upp över gräs- och örtfloran.
Kom igen nu! Jag har jättemånga duktiga vänner som kan mer än mig om detta. Jag vet inte om ni läser, men om ni gör det - dela med er av er klokskap!
No comments:
Post a Comment