Det första jag såg imorse när jag kröp ur sovsäcken var en dovhjort som försiktigt korsade den öppna ytan. Kul! Det var ett tag sen. Och dagen fortsatte med en hel del roliga möten. En arg ekorre, trädkrypare, skogsnycklar... Igår såg jag även nattviol, men jag har inte sprungit på några tvåblad. Jag vet att de ska finnas i området men ingen sådan lycka idag..
En ganska stor bit av dagen har jag haft sällskap med två män ute på en dagstur. Den ena nåddes tråkigt nog av budet att hans farmor låg för döden, och med hjälpaav en genväg avbröt han mitt i Tyresta nationalpark. Jag såg också att en god vän till mig även hon drabbats av sorg. Livet är så förgängeligt, och man tar det alldeles för ofta för givet.
Vad r egentligen liv? Är det bara en till synes oändlig kemisk kedjereaktion, som dock hastigt och väldigt olustigt i de flesta fall bara plötsligt upphör att rulla på? Celldelning är ett mirakel. Och jag har cirka två timmar kvar att gå idag, på min födelsedag. Ett kvarts århundrade är till ända, och jag är nyfiken på vad nästa har att erbjuda.
No comments:
Post a Comment